Claphaminstitutet skäms inte för Kristus

Josef Bengtsson angriper (080909) den kristna tankesmedjan Claphaminstitutet för att sakna ”det genuint kristna”, eftersom det i de tio artiklar som publicerats inte hänvisats till ”Kristus” och ”Jesus”. Institutet ”avslöjar sig genom att aldrig riskera att uppfattas som … socialistiskt”, menar Bengtsson och skriver ”Därmed blir Claphaminstitutet ännu ett exempel på att kristna värderingar skilda från Kristus stelnar till värdekonservatism”.

Samma sak debatterade Bengtsson – f.ö. själv ledamot (kd) i stadsdelsnämnden i Göteborg – med kd:s  partiledning i Dagen (041105), om vad kristdemokraterna menar med kristna värden och hur man urskiljer dem som ska drivas i det politiska arbetet. Då hävdade han att ”kristna värden inte kan lagstiftas fram”.

Claphaminstitutet grundades 23 januari i år med uppgiften att stimulera utbildning, undervisning och vetenskaplig forskning om och i kristen tro. Stiftelsen skall enligt stadgarna verka för den kristna trons tillämpning på kultur-, tros-, och samhällsförhållanden både inom och utom Sverige, och bilda opinion för detta. Bland de ca 75 stiftarna finns representanter för ledningen av ett flertal kyrkor som Frälsningsarmén, Pingst FFS, EFK, EFS, Svenska Baptistsamfundet, Trosrörelsen, Syrisk-ortodoxa kyrkan, personer från de olika fromhetsriktningarna inom Svenska kyrkan (lågkyrkliga, högkyrkliga, gammalkyrkliga, karismatiska och laestadianska), Katolska kyrkan och SMK mfl, liksom ledningen för ett flertal kristna organisationer. Hittills har verksamheten bestått i att medverka i seminarier och att publicera artiklar i aktuella frågor i dagspressen, som lagts ut på hemsidan claphaminstitutet.se för att där utgöra en kunskapsbank och fortsätta att bilda opinion. Ett framgångsrikt arbetssätt, där uppmärksamheten och debatten som väckts stundtals har varit intensiv, som vid DN-debatt 23 juli om barnens situation i skilsmässor.

Claphaminstitutet bildades för att verka i tomrummet mellan kyrkornas värld och den politiska arenan och för att motverka den marginalisering av kristen tro och kristna värderingar som skett under senare årtionden i det offentliga samtalet i Sverige. Starka röster vill tränga tillbaka den kristna tron till kyrkor och hem och avskaffa religionsfriheten. Att ”kristna värden inte kan lagstiftas fram” är riktigt om man skulle mena att lagvägen påtvinga en personlig kristen tro. Vi har tagit som uppgift att visa att den kristna tron och dess etik och värderingar är relevanta och omistliga i samhällsbygget. Vi väljer att argumentera inom det gängse språkbruket i det offentliga samtalet, men skäms inte för Kristus. 

Att vi skulle få kritik för detta var vi naturligtvis beredda på, men kanske inte på kritik från en mångårig kristdemokratisk politiker om att vi citerar Jesus för lite i artiklarna i dagspressen. Eller att vi varit för lite socialistiska.

Bengtsson önskar att våra framtida artiklar kompletteras med andra ämnen och nämner nåd, barmhärtighet och omsorg om den svage. Där sammanfaller våra ambitioner helt. Men när Bengtsson påstår att artiklarna hittills inte kan skiljas från politisk konservatism undrar jag om han egentligen läst de tio artiklarna. Var finns det politiskt konservativa i artiklarna om yttrandefrihet och föreningsfrihet, om kampen mot trafficing, om ateismen som illusion, om information hur ett ansvarigt sexuellt beteende är ett verksamt skydd mot HPV, som ett komplement till kondomanvändning och vaccinering, eller om värdekommissionen i Norge?

Tuve Skånberg, direktor för Claphaminstitutet

Stefan Swärd, ordförande för Claphaminstitutets styrelse

Repliken var publicerad i Dagen 2008-09-10

Tags :

1 Responses

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *