Det är därför vi behöver Gud

Vår kunskap växer ständigt och genom vetenskapen utforskar vi allt som finns omkring oss, även oss själva och vår egen konstitution. Fysiken, kemin, biologin och andra vetenskaper behandlar det som finns i vår fysiska verklighet och ger oss förståelse för hur vi kan skapa en bättre tillvaro.

Vi kan i dag i stor utsträckning – om vi vill det – bestämma när vi ska födas eller dö. Vi har diverse tekniker och metoder, men också olika förklaringsmodeller, som rättfärdigar vårt handlande inom dessa områden.

Vi får inte längre barn utan vi skaffar dem när vi skaffat allt det andra vi vill först; bilar, hus, prylar samt det perfekta jobbet. Även den perfekte partnern måste uppfylla en lång kravlista för att passa oss. Vi går från Fiat till Ferrari och slutligen till jumbojeten, som vi ”måste ha” för att visa andra människor, även oss själva, hur viktiga vi är och framförallt vilka vi är.

Det kan förefalla som om vi inte behöver Gud på samma sätt som förr – innan den vetenskapliga tidsåldern – för att förklara hur tillvaron fungerar. Men för oss, som troende kristna, är inte Gud ”en luckornas gud”, som vi behöver ta till när vår kunskap inte räcker till. För oss är Gud hela livets Gud – hela tillvarons Gud – som finns innan allt och genom allt.

Troende naturvetare fascineras av hur förunderlig skapelsen är och uttrycker ofta att de söker och finner Guds tankar genom sina naturvetenskapliga studier. I ett kristet kunskapsparadigm skapades världen inte av en slump utan den är designad utifrån en skapares avsikt.

Faktum är att designargumentet får allt större uppmärksamhet i vetenskapliga kretsar. Vi menar att allt skapats av ett osynligt väsen, en ”person” som vi kallar Gud. Vi tror också att det har betydelse för vår självbild som människor om vi avsiktligt finns till och inte enbart av slump.

Alla människor söker efter meningen med sitt liv och efter lycka. När man upplever brist på lycka och inre harmoni börjar många söka sig själv via ”inre vägvisare, vår inre ledstjärna”, i stjärnor och stenar man ska hålla i eller andra liknande företeelser.

Utifrån en kristen grundsyn kan dock inte en sten, kur eller stjärna hjälpa oss, hur mycket vi än tror att så är fallet, eftersom de varken skapat eller uppehåller världen och allt i den, inklusive människan.

Andra, som menar sig vara moderna och humanistiska, tror på vetenskapen, på politiska och ekonomiska lösningar, på olika samhällssystem och organisationer, på sig själva och andra samt sätter stor tilltro till människans egen kunskap och förmåga.

Dessa beteenden visar att människan är en troende varelse och har behov att kunna tro på något. För en kristen finns en tolkningsnyckel för tillvaron i den kristna tron.

För oss är det logiskt att ett väsen – som skapat himmel och jord – även kan vägleda oss genom livet och visa oss vem vi egentligen är. Gud är därmed den ”Andre” som genom vår osynliga människa kan låta oss få del i vem vi egentligen är, samt även i det väsen Han själv är genom sin son – vår Herre Jesus Kristus.

För oss är lycka det inre välbefinnande man når genom enheten i Gud, vilket vi kallar frid. Ett tillstånd där man bara är sig själv utan att behöva yttre attribut att visa upp. Man lever i ett mottagande och i tillit för vad livet bär emot en –både avseende liv och död.

Anna Emdenborg, etiker, Ivar Gustafsson, docent i matematik, och Ola Hössjer, professor i matematisk statistik.

Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet.

Artikeln publicerad i Kristianstadsbladet den 28/3 2011

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.