Den första mottagaren av Claphaminstitutets nya kulturutmärkelse Hannah More-priset var SvD:s litteraturredaktör Josefin de Gregorio. Vid prisceremonin på Galleri Existens i Stockholm intervjuades pristagaren av Claphams direktor Per Ewert. Vår ordförande Per Eriksson lämnade över utmärkelsen, i form av ett vandringspris, en penningsumma och ett diplom. Filmen från ceremonin kan ses nedan. Den som redan nu önskar skicka tips inklusive motivering för framtida pristagare är välkomna att göra så på info@clapham.se. Bilden ovan: Henrik Brengesjö, Världen Idag
Read More Allt liv är polärt. Från den enklaste ört upp till det mest avancerade mänskliga samhälle präglas allt av polariteten maskulint och feminint. Polariteten är framför allt en balans. Undantagen – i den mån de finns – är just undantag. Huvudlinjen är ovedersäglig: polaritet, spänningen mellan två poler. Detta gäller både jordklotet och den vanliga magnetens spänningsfält mellan nordpol och sydpol, och ända ner till den lilla atomen, som ingalunda är den ”boll” vi ser i skolböckerna utan snarare ett polärt spänningsfält, plus och minus. Om spänningen minskar eller upphör, bryter
Read More Coronakrisen blev en brutal väckarklocka för världen. På någon vecka förvandlades tillvaron från obekymrad till kaosartad. Men även före viruset fanns det anledning till varningsord på andra områden i samhället. Så länge det är praktiskt möjligt att slå dövörat till, har dock etablissemanget i varje land en tendens att göra det. Därför behöver varje kultur varningsklockor som kan ringa innan krisen kommer. Gamla Testamentet ger många exempel på profetens tjänst, en viktig men ofta ack så impopulär uppgift. Jeremia ger några av de mest talande exemplen. Två gånger i boken
Read More Årets Almedalsvecka kan gå till historien som en av de mest osvenska hittills. En efter en excellerade partiföreträdarna i stolthet över Sverige. Tvärtemot rådande konventioner och politisk korrekthet talades det karskt om svensk kultur och svenska värderingar. I en tid då samhällsgemenskapen upplevs utmanad till följd av gränslöshet och globalisering, i en tid när det offentliga samtalet kretsar kring radikalisering i förorterna, sexuella övergrepp på sommarfestivaler eller med vem vi skakar hand påminner den svenska debatten alltmer om den i våra europeiska grannländer. Att det finns gemensamma och goda värderingar
Read More Claphaminstitutets principiella artikelserie om samhällets sju grundpelare går vidare med området Kultur och underhållning, ett område som kan bygga upp eller riva ner. Ett utdrag ur texten: ”…Men kulturen är också ett oöverträffat medel att belysa tillvarons mörka rum, som en sätt att illustrera den stora berättelsen om Skapelse-Fall-Återlösning. Kulturen kan resa upp betraktaren ur hennes missmod; den kan väcka ett moraliskt ställningstagande och inspirera till handling. Författaren Henri Nouwen har berättat om hur oerhört starkt berörd han blev av Rembrandts målning ”Den förlorade sonens återkomst”. Den blev för honom
Read More Denna veckas text i artikelserien om samhällets grundpelare handlar om massmedier, hur också nyhetsvärlden kan byggas på de principer och värden som den kristna tron förmedlar. Artikeln avslutas: ”…Den senaste tidens avslöjande av Panamadokumenten är ett lysande exempel på en journalistik efter bibliska principer. Grävande journalister över hela världen höll ärendet hemligt medan de metodiskt rullade ut härvan som avslöjade makthavare som medvetet gömt undan pengar i skatteparadis. Samma vecka lyckades en journalist på Aftonbladet efter uthålligt grävande hjälpa en oskyldigt dömd man att efter trettio år få resning efter
Read More Korstågen betraktades, som tidigare noterats, under lång tid inte som något större problem inom den muslimska världen. Förmodligen för att man gick segrande ut ur striderna. Först många hundra år efter det sista och sjunde korståget i öst, år 1899, publicerades det första arabisk-språkiga muslimska historieverket om korstågen, av historieskrivaren Sayyid Ali al-Hariri. Den negativa korstågsretorik, som numera brukas bland islamister, är alltså i historiskt hänseende mycket sen och framkallades först i samband med brittiskt och franskt styre i Mellanöstern. Men den har stark symbolisk betydelse, inte endast inom den
Read More Hur skulle man utifrån kristen synvinkel agera på de månghundraåriga muslimska erövringarna, som aktualiserades när man i det kristna östromerska riket åter var direkt hotad av sunnimuslimsk seldjukisk-turkisk aggression vid 1000-talets slut? Stora landområden i Arabien, Persien, Mindre Asien, Syrien, Palestina och Nordafrika hade redan fallit, kristna pilgrimer var fortsatt attackerade, och nu stod de fientliga muslimska trupperna i Konstantinopels närhet, varför kejsaren Alexios I Comnenos (1081–1118) inte såg någon annan utväg än att vädja till de kristna i väst om hjälp. En envoyé mötte påven Urban II (1088–1099) i Piacenza
Read More Under senare tid, i spåren av blodiga avrättningar och terrordåd inte endast i Mellersta Östern och Afrika, utan även i Paris och Köpenhamn, har en livlig offentlig diskussion förts kring våldsanvändning inom religioner, främst inom islam. I samband med detta ställs frågan om kristenheten i väst bär på en kollektiv skuld till islam och därmed till Mellanösterns muslimer? För några år sedan kunde man till minnet av första korståget beskåda något som benämndes som en ”försoningsvandring” från Tyskland till Jerusalem, där deltagarna bar tröjor med en text på arabiska, som
Read More Sakta skruvar döden upp ljuset underifrån, från marken. Heden lyser allt starkare lila – nej i en färg som ingen sett… tills morgonens bleka ljus viner in genom ögonlocken (ur ”Kort paus i orgelkonserten”). Tomas Tranströmer är död, men hans diktning lever. Hans författarskap har löpt parallellt med Sveriges utveckling till ett av världens mest sekulariserade länder. Sedan 1950-talet har samhällsklimatet hamrat in: denna värld är den enda, låt oss befria den – efter oss undergången! Tranströmer har en större syn på verkligheten. I hans diktsamlingar får också det icke
Read More