Kyrka och samfund Category

I år är det ett halvsekel sedan 1968 – ett ikoniskt årtal som står som sinnebild för förändring och protest mot auktoriteter. ”Alla skriver om 1968”, hävdade Per Wästberg med en lätt överdrift (SvD 22/5). 1968 grep djupt in även bland kristna. Sakta hade förändringens vindar börjat blåsa i kyrkolivet i Västvärlden från mitten av 60-talet. Men så plötsligt under 1968 tog vänsterrörelsen en väldig fart. Under sommaren kom en händelse att bli avgörande för kyrkor och samfund. Det handlar om Kyrkornas världsråds generalförsamling i Uppsala (Uppsala 68), 4–19 juli. ManRead More
Föredrag hållet vid Claphaminstitutets jubileumskonferens 23 januari 2018 Det finns några profetverser som, av naturliga skäl, oroar mig mer än många andra och det är orden hos profeten Hosea, kap 4: Hör Herrens ord, Israels folk! Herren väcker talan mot landet invånare, ty ingen trofasthet och ingen kärlek och ingen kunskap om Gud finns i landet. Förbannelser och lögner och dråp och stölder och äktenskapsbrott breder ut sig, blodsdåd följer på blodsdåd. Därför sörjer landet, alla som bor där tynar bort, också markens djur och himlens fåglar, och fiskarna iRead More
Det pågår en urholkning av demokratin i Sverige, där respekten för minoriteters övertygelser ibland ersätts av ren utmobbning. Särskilt tydligt blir detta i debatten om samvetsfriheten i vården, men det kan även noteras i försöken att avskaffa samvetsfriheten för präster i Svenska kyrkan.  Det finns ett tydligt mönster som åter och åter upprepas i det politiska Sverige. När det växer fram en parlamentarisk majoritet för en nyordning, lovar man respekt för dem som har samvetsbetänkligheter. Det visar sig dock snabbt att den respekten inte omfattar nya generationer som vill göraRead More
För 900 år sedan utspelades investiturstriden. Den tysk-romerske kejsaren tog strid för att själv få utse biskopar i kyrkan. Påven vägrade, och kejsaren valde nesan att vandra till Canossa och vika sig i frågan. Konflikten kunde till slut lösas 1122 i en kompromiss där kyrkan utsåg sina egna ämbetsinnehavare, men där kejsaren ändå fick informellt inflytande över processen. Den som undrar om sådana konflikter bara hör historien kan inte blunda för det kyrkoval som utspelas i Sverige kommande söndag. De riksdagspartier som ännu finns kvar i kyrkopolitiken för nu enRead More
Det är valår för Svenska kyrkan. Den 17 september hoppas kyrkans ledning att många kyrkotillhöriga ska lägga sin röst på dem som ska bli förtroendevalda. Vilket vägval gör kyrkan inför framtiden? Det finns åtskilliga förslag hos de olika nomineringsgrupperna. En viktig fråga är kyrkosynen.­ Ska kyrkan vara en spegel av samhället eller har den ett unikt, annorlunda uppdrag? För den enskilde är det i denna reflektion av stort värde och hjälp att se på kyrkohistorien. Ett av de mest värdefulla dragen i Johan Sundeens nyligen utgivna studie, 68-kyrkan, är de förbindelsetrådar tillRead More
Ännu betydelsefullare blev den helbibel som Luther gav ut 1534. I dess struktur har Luthers vägval haft ännu större genomslag. Nya testamentet innehåller de traditionella 27 böckerna, dock med en speciell ”Luthertwist”.  Han placerade 23 numrerade böcker i den traditionella ordningsföljden. I en sista onumrerad grupp placerade han fyra böcker som varit omtvistade i fornkyrkan och som han själv hade svårt för, bland annat utifrån sin evangelieförståelse: Hebreerbrevet, Jakob, Judas och Uppenbarelseboken. Det geniala greppet gällde Gamla testamentet. Där har Luthers vägval fått ett enormt genomslag. Med ett ”Alexanderhugg” lyckadesRead More
Exakt varför Luther valde att gå in i just ett augustinerkloster vet vi inte. Två detaljer är dock viktiga ur ett bibelperspektiv. Munkarnas vardag var genomsyrad av bibelläsning: varje vecka sjöng man vid de sju dagliga tidebönerna igenom hela Psaltaren. Dessutom överlämnades vid hans inträde i klostret en Bibel i rött läder till honom, vilken han flitigt läste i. Därmed startade hans livslånga och intensiva bibelläsning på allvar. Luther utvecklades till en flitig bibelläsare. Enligt egen uppgift läste han under senare delen av sitt liv igenom Bibeln ett par gångerRead More
Ediktet i Worms den 8 maj 1521, undertecknat av Karl V den 26 maj, innebar att Luther genom kejserlig lagstiftning var dömd till döden, fredlös. Denna fredlöshet, ett slags medeltida motsvarighet till nutidens muslimska ”fatwor”, följde honom i nästan 25 år, ända fram till den dag då han avled, 18 februari 1546. Naturligtvis blir ingen människa opåverkad av en sådan dödsdom, inte heller Luther. Vissa drag i hans personlighet har säkerligen sin förklaring i denna oerhörda psykiska press. Var hade Luther befunnit sig under de knappt tio månader som hanRead More
”När ska kyrkan lyssna på de obekväma rösterna”, undrar krönikören Josefin Holmström i SvD (4/1).  I en välspridd text berättar hon som troende kristen om det smärtsamma beslutet att lämna Svenska kyrkan. Samtidigt noterar hon med förvåning hur utträdesblanketten på hemsidan berättar om de många aktiviteter och tjänster som Svenska kyrkan arbetar med. Men inte ett ord om kyrkans huvudbudskap – att predika Jesus Kristus, att göra honom känd, älskad och lydd. ”Om man försöker marknadsföra en kyrka som ett museum eller en konsertförening har man redan gett upp”, ärRead More
Äktenskapsfrågan är infekterad. Det finns ett botemedel: inför civiläktenskap! Staten ska vara neutral i förhållande till trossamfund och deras uppfattningar. Om staten tvingar samfund och vigselförrättare att handla på ett visst sätt – exempelvis att viga samkönade par – ger man upp denna grundläggande princip. Vissa samfund får då i praktiken en privilegierad ställning. Det är inte rätt att staten betygssätter trossamfund och ger befogenheter enbart åt vissa. Systemet med att giftermål genomförs i form av civiläktenskap finns redan i flera länder, exempelvis Frankrike och Nederländerna. Där är den borgerliga vigselnRead More