Under vintern medverkar Claphaminstitutet flera program i den uppskattade samtalsserien Hotspot, från Vision Sverige och Världen Idag. Programmen läggs ut här i takt med att de publiceras. Först ut är Claphams direktor Per Ewert, som intervjuas av Marco Strömberg om Pers nyutkomna doktorsavhandling och boken ”Landet som glömde Gud”, om framväxten av Sveriges sekulära individualism. I avsnittet därefter är det Per som intervjuar Bo Theutenberg, tidigare diplomat och UD:s folkrättssakkunnige om den politiska styrningen av utrikespolitiken.Read More
Claphams direktor Per Ewert disputerade 14 november 2022 på sin avhandling ”Moving Reality Closer to the Ideal”. Disputationen föregicks av examensföreläsning om värderingar i socialdemokratiska partier i Skandinavien, där avslutningen visar på vilken roll kristna värderingar skulle kunna spela i socialdemokratin. I anslutning till disputationen var Claphaminstitutet även medarrangörer till en offentlig föreläsning kring den svenska populärversionen ”Landet som glömde Gud”. Föreläsningen kan ses nedan, och boken kan beställas på info@clapham.se.Read More
Religionen har inför årets val fått en starkare roll än på många decennier, kanske den starkaste någonsin. Även denna gång är det Socialdemokraterna som står i spetsen för en negativ inställning till religionen. En starkare offentlig debatt i frågan vore önskvärd, men frågan är varför oppositionen i politik och kyrka inte hörs mer inför det hot mot religionsfriheten som regeringspartiet lanserat? Temperaturen i religionsfrågor höjdes markant i vintras efter Miljöpartiets avhopp från regeringen. Detta ligger också i linje med det historiska mönstret: Efter upplösningen av samlingsregeringen under andra världskriget lanserade SocialdemokraternaRead More
Trots möjligheter till samsyn på vissa områden har socialdemokratin och kristendomen under mer än ett sekel haft en konfliktfylld relation. Detta har medverkat till att tron privatiserats och att landet sekulariserats. Den tidiga socialdemokratins syn på religionen pendlade mellan att betrakta den som ett förtryckarmedel från överklassen, alternativt som en kyrklig förvrängning av Jesu sanna socialistiska budskap. I båda fallen var kyrkokritik och motvilja mot präster och andra kyrkliga auktoriteter självklara inslag i klasskampen, och den tidiga arbetarrörelsen utmärktes av en militant ateism.[1] Med sikte på kyrka och skola RedanRead More
Den indisk-amerikanske författaren Vishal Mangalwadi var gästtalare på Claphams rådsmöte 2022. Hans föredrag beskriver Bibelns vision om nationen som Guds verktyg för fred, som alternativ till värlslig imperialism, krig och förtryck.Read More
Claphaminstitutets sjätte rapport uppmärksammar och djupgranskar ämnet islam, och hur en bokstavstrogen tolkning av denna religion rimmar med grundläggande fri- och rättigheter. Var finns utmaningarna, och hur kan vi som demokratiskt land hantera dessa? I rapporten går vi igenom sjutton olika områden där vi visar vad de islamiska källorna faktiskt lär, och hur detta relaterar till mänskliga rättigheter så som vi förstår dem i det demokratiska väst. Författare till rapporten är Omid Pasbakhsh (lärare och författare till boken ”Islam och kristen tro”); Reinhold Fahlbeck (professor em i juridik, författare tillRead More
”Uppdrag: Guds rike” är en bred evangelikal konferens som i höstas hölls för fjärde gången. Ett av de gemensamma föredragen var Claphams direktor som talade utifrån sitt forskningsprojekt om svensk sekulärindividualism. Under rubriken ”Landet som glömde Gud” presenterar han det historiska förloppet när politiska aktörer omvandlade ett tidigare starkt kristet influerat land till världens kanske mest sekulära nation. Föredrag från tidigare års ”Uppdrag: Guds rike” finner du på konferensens webbsajt.Read More
I hemlöshetsdiskussionen håller ett nytt synsätt på att spridas. Vissa kommuner har börjat skilja på kategorierna “strukturellt och socialt hemlösa” och har knutit olika rättigheter till de båda kategorierna. Senast använde också Sveriges stadsmissioner detta synsätt i sin rapport Hemlös från december 2021. I rapporten beskrivs de både kategorierna: “Social hemlöshet innebär att det finns en bakomliggande problematik som exempelvis beroende eller psykisk ohälsa. […] Bedöms personen ha stödbehov kan boende vara ett stöd som beviljas. Strukturell hemlöshet uppstår när hushåll utan social problematik inte kan ta sig in på bostadsmarknaden av egen kraft.Read More