Hädelselagstiftning och yttrandefriheten har åter hamnat i centrum för den internationella idédebatten om religionens relation till politik och lagstiftning. I såväl FN som ett flertal medlemsländer har funnits ett starkt tryck att förbjuda religionskritik. Eftergifterna för totalitära muslimska grupper har fått alltför våldsamma uttryck.
Alla människor i alla länder måste ges rätten att leva i enlighet med sin livsåskådning, samtidigt som de visar respekt för dem som inte delar den egna tron. Västvärlden måste våga säga ifrån, och tydligt höja rösten för yttrandefriheten där den idag är strypt.
Den 2 mars i Pakistan mördades den kristne minoritetsministern Shahbaz Bhatti. Väl bekant med att leva under dödshot hade han strax dessförinnan spelat in en video med sitt huvudbudskap: ”Jag tror på Jesus Kristus som gett sitt eget liv för oss. Jag följer korset, och är redo att dö för den saken.” Det var också precis vad han fick göra.
Militanta islamister ser som ett av sina viktigaste politiska mål att förbjuda kritik av islam eller profeten Muhammed. Pakistan har sedan årtionden haft en sådan lag, med fruktansvärda tragedier som följd. Bhattis mördare förklarade i domstolen att han handlat rätt, eftersom lojalitet mot profeten överskuggar alla andra rättigheter.
Detta är helt oacceptabelt. Pakistans djupt orättfärdiga lag strider mot den mest fundamentala yttrandefriheten och all form av mänsklig värdighet. Rätten att fritt yttra sin religiösa eller politiska övertygelse, liksom rätten att fritt kritisera religioner, är en mänsklig rättighet som går före andras rätt att inte känna sig förolämpade.
Flera modiga politiker i Pakistan har riktat tydlig kritik mot lagen. En av dem var Shahbaz Bhatti, som innan han mördades kämpade i motvind som den ende kristne ministern i Pakistans regering. En annan motståndare till hädelselagen var delstatsguvernören och muslimen Salmaan Taseer, som även vädjat för den kristna kvinnan Asia Bibi som dömts till döden för att ha påståtts tala negativt om Muhammed. Som svar på Taseers agerande i ämnet lyfte hans egen livvakt tidigare i år vapnet mot Taseer själv och sköt honom med 27 skott.
Många överraskades av att mördaren tillhör en moderat muslimsk grupp, som ofta kritiserar de extrema talibanerna. Efter mordet är det mördaren, inte offret, som har hyllats i gatudemonstrationer och på internet. Detta är en bisarr bild av världen år 2011, en bild där yttrandefrihet och religionsfrihet har fått ge vika för intolerans, hat och död.
Hädelselagen hindrar en öppen debatt och sprider samma sorts skräck som i andra totalitära system. Varje människa – muslim, kristen, sekulärhumanist, eller vilken grundsyn man än har – har en självklar rätt att fritt försvara sin övertygelse. Varje människa har också rätt att tydligt kritisera andras livsåskådning utan att hotas eller utsättas för våld. Pakistans hädelselagstiftning är ett oacceptabelt ingrepp mot mänskliga rättigheter i vår värld idag.
Shahbaz Bhatti och Salmaan Taseer tog kampen och fick betala med sina liv. Efter morden finns vissa hoppfulla signaler inom världssamfundet att den muslimska världen kan vara på väg att omvärdera sin inställning till lagar om hädelse.
Det är nu tid för världen att inte låta Bhatti och Taseer ha dött förgäves. Det är tid att avskaffa en hädelselag som dövar yttrandefriheten och dödar människor som vågar stå upp för rätten att följa Jesus eller vilken annan livsväg man önskar.
PER EWERT
författare och informationssekreterare vid Claphaminstitutet
CHRISTINA DOCTARE
läkare och samhällsdebattör
IVAR GUSTAVSSON
docent i numerisk analys, Göteborgs Universitet
Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet
Artikeln var publicerad i SvD 2011-04-10
