När president Obama nyligen hävde förbudet för forskning på embryonala stamceller, alltså stamceller som utvunnits ut befruktade, mänskliga ägg, meddelade media i Sverige detta som en stor, och mycket positiv, nyhet. Bilden som media förmedlat när det gäller stamcellsforskningen i USA har ofta varit vinklad med budskapet att på grund av George W. Bush så förekommer ingen forskning i USA inom alla de områden där stamceller är av betydelse. När nu den nya presidenten äntligen öppnat slussportarna kan forskningen åter ta fart. Men det är en förenklad, och till stor del felaktig bild.
Stamcellsforskning har hela tiden pågått på mycket hög nivå i USA. Men stamcellerna som använts har inte haft embryonalt ursprung, utan kommit från vuxna, så kallade adulta stamceller. De har därmed varit tillgängliga utan att konsumtion av mänskliga foster varit nödvändigt. Man har också kunnat använda stamceller som finns i fostervatten. Stamceller med annat ursprung än foster har, de facto, visat sig ha de flesta av de egenskaper som embryonala stamceller har, både vad gäller möjligheten till odling och potential att kunna utvecklas till olika cell- och vävnadstyper.
Bland de många exempel som finns kan nämnas företaget MediStem, som fått mycket uppmärksamhet för att ha tagit fram stamceller från livmoderslemhinna, som visat sig ha stor användbarhet i stamcellsforskningen. I tidskriften Stem Cell Development publicerades i mars i år en artikel om stamceller i testikelvävnad, som i de allra flesta avseenden har samma egenskaper som embryonala stamceller. I tidskriften Nature fanns den förste mars i år en artikel om viral re-programmering av celler att bli stamceller som ”liknar embryonala stamceller vad gäller egenskaper och potential att utvecklas till ett spektrum av celltyper”. En forskargrupp från Stanford skriver i en rapport i tidskriften Regenerative Medicine i november 2008 om hur adulta stamceller från nerver kan användas för läkning av skador efter en stroke samtidigt som dessa stamceller ”erbjuder fördelen att man slipper de etiska problem som embryonala eller fetala stamceller innebär”.
Exemplen ovan illustrerar att utvecklingen har gått framåt. När etiska argument hindrade användandet av fosterceller, har forskare sökt sig andra vägar och kan idag, på ett helt annat sätt än när lagen i USA kom till, använda stamceller från vuxna. De etiska problemen kring fosterceller för forskning är på intet sätt lösta och får heller ingen lösning i Obamas direktiv. Dessutom kan det vara så att hans beslut är onödigt, i den meningen att embryonala stamceller representerar ett i vissa avseenden omodernt sätt att vinna kunskap och att utnyttja stamceller för behandling och utveckling. Det är viktigt att avsevärt nyansera den bild som media gärna förmedlar när det gäller stamcellsforskning i USA.
Den svenska debatten verkar ofta utgå från att det inte behövs någon etisk begränsning för forskning. Forskarna själva ska lämnas att göra dessa bedömningar. Det synsättet är både naivt och historielöst. De allra flesta forskare behöver, och vill ha, etiska riktlinjer så att forskningen behåller sin legitimitet och inte missbrukas. Det gäller inte minst inom områden där respekten för människovärdet kan hotas. Vi påminns ständigt om behovet av en etisk kompass och referensram inom medicinsk vetenskap och praxis, nu senast i fallet med den prematurfödda flickan på KS.
Tomas Seidal, docent, överläkare,
Christina Doctare, läkare, samhällsdebattör
Annika Landgren, allmänläkare
Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet
Artikeln var publicerad i Norrköpings Tidningar 2009-04-30