Vanliga tidningar och televisionen älskar att ta upp ämnet homosexualitet. Och allra helst rikta strålkastarljuset mot dem som inte applåderar utvecklingen i riktning mot det sexliberala samhället. Då hamnar kyrkor direkt i skottgluggen, något som Frälsningsarmén har fått känna av senaste veckan. Som kristna kan vi inte okritiskt följa senaste riksdagsbeslutet eller opinionsmätningen.
Kristus är huvudet för församlingen och ska vi ta reda på vad han tycker i olika frågor bör vi studera Bibeln, och tycker vi att Bibeln är oklar och svårtolkad i någon fråga har vi stor hjälp av att gå till kyrkohistorien för att se hur kristna kyrkan tidigare har hanterat en fråga. Och Paulus säger ganska klart och tydligt i Romarbrevet 1 att den utlevda homosexualiteten är synd, det krockar med vad skaparen har tänkt sig när det gäller sex och samlevnad. Bibeln säger också att Gud älskar alla människor och att vi som kristna ska älska alla människor.
Men Bibeln ger en klar och tydlig standard för hur vi ska leva som kristna. Jag tycker att det är helt riktigt att Frälsningsarmén ställer tydliga krav på sina soldater hur de ska leva, bland annat när det gäller samlevnadsfrågor.
Debatten efter Kalla fakta-programmet har i stor utsträckning handlat om de journalistiska metoderna. Jag tycker att det är orimligt att smygfilma ett kristet samfund, vad för hemlighetsmakerier håller vi på med som skulle motivera detta? Och att smygfilma fejkade själavårdssamtal hoppas jag ska klassas som en otillåten journalistisk metod. Frågan om homosexualiteten klyver den kristna kyrkan i västvärlden.
En del tycker att vi helt ska anpassa oss efter samhällsutvecklingen och de berörda bibelorden och kyrkans tradition bör omtolkas för att passa i vår tid. En del betonar frågan om synden och går till storms mot samhällets och kyrkans liberalisering och förfall på samlevnadsområdet.
Och så finns alla de som försöker hitta en medelväg, att hålla fast vid Bibelns undervisning men markera att vi som kristna älskar alla människor, kyrkan är inte till för de perfekta men för dem som vill röra sig åt rätt håll och låta Kristi nåd och kraft verka i sina liv. Som bejakar att frågan om sexuell läggning är en svår brottningskamp för en del människor.
I en konferens i Stockholm nyligen berättade USA-pastorn John Burke om hur man välkomnade alla kategorier av människor till sin församling, inklusive homosexuella.
Men man gav en tydlig bibelcentrerad undervisning och man har fått vägleda homosexuella till befrielse och förvandling. Deras erfarenhet visar att sexuell läggning inte kan likställas med ras och hudfärg – något som ständigt hävdas i svensk debatt och propaganda. Det är en stor skillnad på att acceptera den homosexuella livsstilen i en kyrka, och att skapa en välkomnande miljö för nya människor.
Kom som du är – men förbli inte där du är, är John Burkes motto. Vi behöver pastorer och kristna ledare som kan vara tydliga i att förklara vad vi tror och står för som kristna. Att vi möter människor i nåd och kärlek i deras brottningskamp med livet.
Men också vara tydliga i att förklara vad efterföljelsen av Jesus innebär i praktiken, och att det får konsekvenser även för mitt sexliv.
Stefan Swärd är pastor i Elimkyrkan, Stockholm och ordförande för
Claphaminstitutet.
Artikeln publicerad i Världen Idag 2011-05-18
