REPLIK TILL DILSA DEMIRBAG-STEN | Halal-tv
Ska tre muslimska unga kvinnor, som bär slöja, få vara programledare i Sveriges Television? Ja, säger Joakim Sandberg, chef för allmän-tv i Umeå. Nej, säger journalisten Dilsa Demirbag-Sten, dessutom styrelseledamot i Humanisterna (SvD Brännpunkt 31/10 och 2/11).
Debatten visar hur svårt ett sekulärt samhälle har att hantera religiösa fenomen. Hanteringen är valhänt och pendlar mellan ytlig demonisering av nya religiösa grupper, t.ex. hanteringen av Livets ord och i vissa lägen pingströrelsen, och ett naivt omfamnande i toleransens tecken av islam och newage-orienterade varianter av hinduism och buddhism.
I religionsfrihetens namn finns knappast något att klandra SVT för.
Under många år har SVT sänt mycket populära kristna program, ”Hela kyrkan sjunger”, ”Minns du sången” och gudstjänster utan att kritiskt granskande journalister lett programmen.
Jag är kritisk till Demirbag-Stens tes om att troende människor inte ska kunna leda tv-program. De blir en spännande kontrast mot de påstått politiskt och religiöst obundna journalisterna.
Men journalister rör sig inte i ett absolut neutralt ingenmansland.
Deras frågor, val av ämnen, kameravinklingar m.m. präglas också av värderingar och kanske ibland förutfattade meningar.
En djupt troende människa behöver inte definitionsmässigt ha sämre förutsättningar än en professionell journalist att agera enligt objektivitetens regler. I medierna finns många troende journalister som uppträder professionellt.
Humanisternas ordförande Christer Sturmark ska, om jag är rätt informerad, leda religionskritiska program i TV8 där sympatiserande kollegor i Humanisterna intervjuas.
Tycker Demirbag-Sten att Christer Sturmark är mer passande som programledare än en muslim? Är en ateist mer objektiv än en religiöst troende?
När medierna ska spegla mångfalden i Sverige och kritiskt granska olika religioner behövs också proportioner.
Nästan sju miljoner är faktiskt med i Svenska kyrkan. Och bland våra invandrare är de största grupperna kristna katoliker, ortodoxa och pingstvänner från Afrika och Latinamerika – inte muslimer.
Jag håller med Demirbag-Sten om behovet av kritisk granskning. Alla religiösa grupper måste ställa upp på grundläggande minimikrav i det demokratiska samhället; respekt för människovärdet och mänskliga fri- och rättigheter.
Att bära slöja kan tolereras. Men att hävda stening till döds som straff för otrohet, då har man gått över gränsen för vad som kan accepteras i ett civiliserat samhälle. Att då vara programledare i tv är helt uteslutet.
Stefan Swärd
styrelseordförande i Evangeliska Frikyrkan och den kristna tankesmedjan Claphaminstitutet
Artikeln var publicerad i SvD Brännpunkt 2008-11-03
