I en nyligen genomförd gallupundersökning i USA uppvisas för många svenskar chockerande siffror. Så gott som 60 % av den amerikanska befolkningen vill förbjuda aborter helt eller bara tillåta dem under särskilda omständigheter. En majoritet beskriver sig själva som ”pro-life”.
Av alla problem som president Obama har att handha, tillkommer därför ännu ett, ett som knappast omnämns i svensk media: hur skall presidenten politiskt hantera en folklig ”pro-life” majoritet? Frågan blir särskilt viktig i de domstolsutnämningar som görs från Vita Huset. Obama har ju betonat att utnämningarna av domarna skall spegla folkets sammansättning. Gäller det också folkets vilja? Frågan om den senaste domarutnämningen till Högsta Domstolen har rest vissa frågor. Från Obamas synvinkel har det varit viktigt att betona att den liberale domaren David H. Souter, som nu skall avgå, skall ersättas med en annan ”pro-choice” domare, så att man inte riskerar att ändra domstolsmajoriteten i ”pro-life”-riktning. Av de nio domare som återfinns i nuvarande domstol är nämligen fyra för ett beslut som omkullkastar Roe v. Wade-beslutet från 1973, dvs. det beslut som gjorde aborten fri i USA upp till den 24 graviditetsveckan. Senare, från den 5 november 2003, har så kallade ”partial-birth-abortions” förbjudits, en metod använd vid senare skeden av graviditeter.
De flesta kännarna ser utnämningen av Sonia Sotomayor till Högsta Domstolen som ett led i Obamas abortvänliga politik. Hon ses som pålitligt liberal. Dessutom representerar hon latinos och är kvinna, vilket är strategiskt viktigt för presidenten. Samtidigt kan därmed kritik från mer konservativt håll motas, eftersom ingen politiker vill stöta sig med den allt viktigare och starkt växande minoriteten latinos, som nu motsvarar c:a 46 miljoner människor i USA.
Samtidigt har Obama sagt sig söka en mittenkandidat, just för att inte orsaka för mycket kritik från vare sig politiker – både i de egna demokratiska leden och bland republikanerna, eller från organisationer, lobbygrupper eller folk i allmänhet, som nu alltså står för en ”pro-life”-linje. Obamas så kallade mittenlinje annonserades i Obamas tal vid Notre Dame-universitetets avslutningshögtid nyligen. Där möttes han av uttalad kritik för sin abortvänliga hållning, en kritik som blev en förstasidesnyhet i många välkända tidningar, som i Los Angeles Times.
Hur Sotomayor kommer att ställa dig i abortfrågan när hon väl sitter i Högsta Domstolen ? för det krävs ett godkännande av Senaten ? återstår att se. En intressant iakttagelse är dock att hon år 2002 kanske något oväntat avvisade juridisk kritik mot George W. Bushs så kallade ”Mexico City policy”, en politik som innebar att USA ekonomiskt inte stödde utländska organisationer som förespråkade aborter.
Hur som helst är det ett politiskt dilemma för Obama att en majoritet av amerikanerna är ”pro-life”, för första gången sedan denna typ av undersökning påbörjades 1995. År 1995 var motsvarande siffra 33 %. Nu beskriver sig 42 % som ”pro-choice”, dvs som förespråkare för fri abort, att jämföra med 56% år 1995. Amerikanerna har alltså tydligt förflyttat sig mot en alltmer abortkritisk position. Hela 59 % säger att aborter aldrig eller endast under särskilda omständigheter skall tillåtas. Även var tredje person som själv identifierar sig med, eller politiskt lutar åt det demokratiska partiet är ”pro-life”. I motsvarande republikanska grupp är 70 % ”pro-life”. Bland såväl män som kvinnor (!) återfinns betydligt fler på ”pro-life”- sidan än bland abortförespråkarna (53-30 % bland män respektive 49-44 % bland kvinnor).
Detta är helt andra siffror än de som presenteras efter liknande undersökningar i Sverige eller inom EU – även om en förkrossande majoritet av EU-länderna har en betydligt restriktivare lagstiftning i den aktuella frågan än den svenska. I USA är alltså en majoritet av befolkningen för en hållning som helt och hållet marginaliseras inom den svenska politiska debatten. I USA är mindre än en fjärdedel av befolkningen för fri abort.
När skall svenskarna på allvar få upp ögonen för den internationella debatten? När skall svenska politiker på allvar ta intryck av den debatten inom EU och USA och åtminstone inse den absurda situationen med könsrelaterade aborter? Det är tydligt att det inte endast är Obama som har problem.
Kjell O. Lejon, professor i Religionsvetenskap
Annika Landgren, allmänläkare
Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet
Artikeln var publicerad i Dagen 2009-08-20