Människa – vad är du värd?

”Jag vill inte att staten ger föräldrar rätt över sina barns kroppar”, sade riksdagsledamoten Staffan Danielsson (c) angående omskärelse av pojkar. Uttalandet är intressant ur flera aspekter. För vad innebär det i relation till ofödda barns kroppar? Vem har rätt att bestämma över dem? Abortförespråkare argumenterar för kvinnors rätt att bestämma över det väntade barnets kropp, inte sällan baserat på den egendomliga och felaktiga uppfattningen att det rör sig om ”en del av kvinnans kropp”. Vill Danielsson se en ändring av abortlagen? En grundfråga i detta är alltså: vad är en människa? Vad är en människa värd?

Denna fråga ställs på sin spets när det gäller medicinsk forskning på levande varelser. Medicinföretaget GE Healthcare avslöjade nyligen att de tänker använda mänskliga embryon för att testa nya mediciner. Genom att använda stamceller från mänskliga embryon så behöver man inte använda råttor och möss. Det låter som en fasanfull slogan: Stoppa plågsamma djurförsök – använd mänskliga embryon! Och kommer det att stanna vid embryon? I nästa skede kanske det blir aborterade foster.

Idéer har betydelse och får konsekvenser. Det har 1900-talets totalitära regimer klart demonstrerat. Såväl den kommunistiska som den nazistiska ideologin utgår från ett relativt människovärde. Människan reduceras till ett objekt som kan offras till förmån för så kallade högre intressen. Men det är inte bara totalitära idésystem som är farliga för människan – och särskilt för de mest utsatta och svaga.

När livets okränkbarhet naggas i någon kant ger man sig ut på ett dödligt sluttande plan. Den sekulariserade västvärldens abortideologi har gradvist lett till förakt för svaghet. Endast det perfekta fostret anses värt att få födas, och ropen på dödshjälp för de åldriga och svårt sjuka ljuder allt högre. Enligt den rådande darwinistiska ideologin som ser människan som ser livets uppkomst som en produkt av en blind utvecklingsprocess utan högre mål och mening, reduceras människan till ett djur bland andra.

President Obama nominerade nyligen juristprofessor Cass Sunstein till en hög befattning inom administrationen.  Sunstein likställer djurförsök med slaveri och folkmord. Han har också föreslagit att djur ska ges rättslig status för att kunna åtala människor som behandlar dem illa. Många djurrättsaktivister ser detta som självklarheter.

Det gjorde även nazisterna som var stora djurvänner och som genom lagstiftning förstärkte djurens rättsliga skydd. SS-ledaren Heinrich Himmler, som ansvarade för de tyska koncentrations- och förintelselägren och organiserade massutrotning av judar, kallade jakt på djur för ”mord av oskyldiga”. Mord på från regimens utgångspunkt mindervärdiga eller levnadsodugliga människor ansåg han däremot – och många med honom – vara berättigat, ja en plikt. Synen på människan och människans värde får konsekvenser.

Filosofen Peter Singer ger uttryck för en liknande syn på människans och djurens värde. Han menar att friska schimpanser är mer värda – och därför mer värda att skydda – än svårt handikappade nyfödda barn och dementa vuxna. Utifrån en judisk-kristen människosyn är detta givetvis fel och avskyvärt. Men Singer argumenterar konsekvent utifrån sin ideologiska utgångspunkt. Och han tar bladet från munnen. Han vill förhindra lidande genom att låta de som lider dö. Skillnaden är hårfin mellan detta sätt att resonera och de argument som framförs av dödshjälpsförespråkare och extrema djurrättsaktivister.

Människa – vad är du värd? Den frågan blir allt viktigare.

Mats Tunehag, ordförande för Svenska Evangeliska Alliansen, ledarskribent för Världen idag

Yvonne Maria Werner, professor i historia

Tomas Seidal, överläkare, docent i biomedicin

Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet

Artikeln är publicerad i Hemmets Vän 2009-10-29