Under mitten av 1800-talet var en omfattande alkoholkonsumtion ett gigantiskt problem i Sverige. Brännvin producerades lokalt på gårdarna, med ymnig tillgång. Ofta betalade arbetsgivare ut en del av lönen i form av en flaska brännvin. Varje medborgare uppges ha druckit i genomsnitt tiotals liter ren alkohol per år. De sociala problem med svält och fattigdom som superiet föranledde, skakade det svenska samhället. Som en reaktion på denna misär växte de svenska folkrörelserna fram med syfte att reducera supandet – vilket också lyckades.
Alkohol är fortfarande det vanligaste berusningsmedlet i Sverige och Europa. Konsumtionen av ren alkohol ligger nu på nio liter per vuxen person och år, men minskar bland skolungdomar. Men om nu alkoholbruket har minskat, tycks användningen av narkotika samtidigt ha ökat de senaste decennierna.
Cannabis är fortsatt den mest använda drogen i Europa. Drygt 22 miljoner individer, eller 8 procent av européer i åldrarna 15 till 64 år hade 2021 använt cannabis någon gång under de senaste 12 månaderna. I Sverige var andelen 3,3 procent i samma åldersgrupp, enligt Folkhälsomyndigetens enkät ”Hälsa på lika villkor”. Utvecklingen under 2000-talet avslöjar en stadig ökning av cannabisbruket, både hos kvinnor och män.
Kokain är den näst vanligast förekommande illegala drogen i Europa. Hur stor andel av befolkningen som använder kokain har varit svårt att fastställa. Indirekta indikatorer har dock visat att kokainmissbruket har ökat kraftigt det senaste decenniet. 303 ton kokain beslagtogs i Europas hamnar 2021, vilket enligt European Drug Report innebär en trefaldig ökning, bara sedan 2016. Andra indicier för förhöjd kokainanvändning i samhället är en ökning av positiva kokaintester från Rättsmedicinalverkets laboratorium, tagna både från tester på arbetsplatser och från misstänkta användare. De skador kokainmissbruket kan orsaka är problem i luftvägarna, allvarliga diagnoser av hjärtsjukdom, liksom en rad olika beteendestörningar. Även här har de kokainorsakade diagnoserna trefaldigats på det senaste decenniet.
Den illegala försäljningen av narkotika handhas av 200 gängkriminella grupperingar, ofta inom samma familj. Denna handel beräknas årligen omsätta 3 – 6 miljarder kr, enligt Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning. Konkurrensen om marknadsandelar leder regelbundet till våldsamma gänguppgörelser. Nästan dagligen rapporterar media om sprängdåd mot lägenheter, personer som skottskadats på offentlig plats, ofta med dödlig utgång och med minderåriga involverade. Från politikers och myndigheters sida väcks krav på ökad polisnärvaro, kameraövervakning, telefonavlyssning och hårdare straff. Dessa åtgärder är säkert berättigade för att komma åt denna grova brottslighet med grenar också till nätverk utanför Sveriges gränser. Men precis som med det omfattande alkoholmissbruket under 1800-talet behöver uppmärksamhet riktas mot den ökande narkotikaanvändningen framför allt av kokain, bland den svenska allmänheten.
Den samlade journalistkåren har enbart i begränsad omfattning påtalat problemet med det ökade narkotikamissbruket; kanske för att de själva i alltför hög omfattning har en liberal hållning till narkotikaanvändning. Men alla goda krafter behöver förenas för att på frivillig väg minska narkotikamissbruket och på så sätt slå undan kundkretsen för de kriminella gängen. Här har kyrkfolket, precis som under förrförra seklet, ett särskilt ansvar att engagera sig mot narkotikaanvändandet – inte minst för att skydda våra egna barn och ungdomar.
Göran Kurlberg, Docent och överläkare, Fellow vid Claphaminstitutet
Artikeln publicerad i Världen Idag 2023-01-23
Bild: Colin Davis, Unsplash
