De svenska universiteten bildades en gång med en självklar bas i den kristna tron. Förnuftet och vetenskapen betraktades som verktyg för att bättre kunna förstå den värld som Gud skapat och placerat människan i. Dagens sekularister vill gärna påskina att förnuftet nu har frigjort sig och idag står helt frikopplat från den religiösa tron. Två doktorsavhandlingar som lagts fram i januari i år pekar på något helt annat.
Först ut var ekonomen Jonas Fjertorp, som vid Lunds Universitet försvarade sin avhandling om kommunekonomi. I sina slutsatser kopplar han till en biblisk grundsyn, där 1 Mosebokens redogörelse av Josefs förvaltarskap får utgöra ledstjärna även för dagens samhällsekonomiska beslut. Fjertorp gör även en relevant markering just kring kopplingen mellan forskning och religion: ”Den idémässiga grunden för universitetet och därmed även för en akademisk avhandling, är att Gud äras genom erövrandet av kunskap. Därigenom skapas också välstånd i samhället.” Bibliska principer beskrivs här som grundläggande för ett gott samhälle.
En avhandling där den religiösa tron ges en ännu tydligare praktisk koppling är religionspsykologen Christine Melders ”Vilsenhetens epidemiologi”, som visar ett tydligt samband mellan religiös tro och en bättre existentiell hälsa. I ett sekulariserat land som Sverige har många förlorat den existentiella grund som tidigare fanns i vårt samhälle. Avhandlingen visar att detta lett till en psykisk och fysisk ohälsa som kostar samhället mångmiljonbelopp. En starkare existentiell grund måste byggas upp för att stärka folkhälsan.
Melders resultat bekräftas också av internationell forskning, där vi exempelvis kan nämna Michael McCullough, en icke-troende direktor för Evolution and Human Behavior Laboratory vid Miami University. Hans slutsats är att troende generellt är bättre på att nå långsiktiga mål, de är friskare och lever längre, är mindre deprimerade, lyckas bättre i skolan och missbrukar i mindre utsträckning än andra.
Representanter från Humanisterna och andra sekularister upprepar envist sitt mantra att religionen har gjort sitt i samhället och att gudlöshet leder till befrielse. Denna trosbekännelse går likafullt tvärs emot slutsatser från aktuell forskning.
Inställningen har därutöver en klart svag koppling även till den akademiska världen. Den ateistiske filosofen Quentin Smith har mycket bekymrat skildrat hur universiteten hade blivit nästan helt sekulariserade vid mitten av 1900-talet, men att någonting sedan har hänt i den akademiska världen: ”Naturalisterna har på kort tid insett att de bara är i knapp majoritet, och att många av de ledande tänkarna är teister … Gud är inte ”död” i den akademiska världen; han återuppstod vid slutet av 1960-talet och lever nu i högönsklig välmåga.”
IVAR GUSTAFSSON
docent i matematik
MAARE TAMM
fil dr i psykologi
CHRISTINA DOCTARE
läkare, samhällsdebattör
BENGT LENNARTSSON
professor i automation
Fotnot: Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet
Artikeln publicerad i Svenska Dagbladet den 25/1 2011
