Äktenskap är ”en i särskilda former ingången förbindelse mellan man och kvinna” (Nationalencyklopedin). Det begreppet ifrågasätts nu. Men i tusentals år har äktenskap och vigsel betytt samma sak.
Utgångspunkten för den kristna reflektionen är Bibelns ord om att en man ska lämna sin far och mor och hålla sig till sin hustru. Människan är skapad till Guds avbild som man och kvinna. Det manliga och det kvinnliga konstituerar tillsammans mänskligheten och gör den till en helhet – med möjlighet till medskapande.
Redan Augustinus sade att till äktenskapets specifika goda hör enhet, trohet och barn. Barn – som väl ingen förnekar hör till äktenskapets syfte – förutsätter nämligen för att bli till den enhet som manifesteras i att mannen och kvinnan blir till ”ett kött”. Detta kan bara ske i enlighet med könens komplementaritet, och är uppenbart något omöjligt i ett enkönat par.
Äktenskapet förutsätter därför ett sexuellt samliv mellan en man och en kvinna. Ett könsneutralt äktenskap är lika omöjligt som en fyrkantig cirkel, som Lars F Eklund uttryckt det (Kristdemokraten 24 juni 2004).
Ett av äktenskapets ursprungliga ändamål är omsorgen om barnen. Alla barn har rätt att bli omhändertagna av sina båda biologiska föräldrar, eftersom de är orsaken till – och ansvariga för – barnets tillblivelse.
Den primära frågan om äktenskapets relation till barnens omvårdnad gör även äktenskapet till en politisk-filosofisk fråga. Barn har rätt till en manlig och en kvinnlig förebild.
Det tydliga sambandet mellan äktenskap och barns rättighet till sina båda biologiska föräldrar skulle dock försvinna om äktenskapet öppnas också för två män eller två kvinnor.
Därmed inte sagt att alla människor inte har samma värde. Det tål att betonas, likaså att homosexuella sedan 1995 får registrera sitt partnerskap med i princip samma rättsliga skydd som inom ett äktenskap. En ny äktenskapsbalk skulle gå emot en betydande del av folkets vilja.
En förändring av innebörden i nuvarande äktenskapsbegrepp innebär en kollision med vedertagna kulturellt och religiöst grundade föreställningar om äktenskapet, och ett hot mot barnen och deras rättigheter. Det är också ett hot mot samhällets fortbestånd som förutsätter äktenskap mellan en man och en kvinna.
Därför är min förhoppning att begreppet äktenskap reserveras för relationen mellan en man och en kvinna.
Süleyman Wannes, Corepiskopos, Syrisk-ortodoxa kyrkan, Fellow vid Claphaminstitutet
Artikel var publicerad på SVT-Debatt 2009-03-19