Fredspriset manar till engagemang också för religiösa fångar

Den 10 december är Nobels fredspris tänkt att delas ut i Oslo. I år blir det dock en annorlunda ceremoni, då pristagaren Liu Xiabo kommer att tillbringa den stora dagen i sin fängelsecell som politisk fånge i diktaturens Kina.
Den norska Nobelkommittén har satt fingret på en moralisk orätt som fortfarande utövas över världen: ingen ska behöva fängslas för att ha utövat den mänskliga rättigheten att offentligt uttrycka sina åsikter.

I vårt land började demokratin växa fram under Alfred Nobels levnadsår. Väckelserörelsen med sina demokratiskt styrda församlingar med fri rösträtt för alla blev de första stapplande stegen för det gryende demokratiska samhället. Den kristna idétraditionen har länge också utgjort grund för den syn på rättvisa och öppenhet som i dag är förhärskande i vår del av världen. De människorättskämpar som letts av en kristen grundsyn är många. Kampen mot slaveriet i det brittiska samväldet leddes av Samuel Wilberforce och den rörelse som fick sitt centrum i Londonstadsdelen Clapham, som också fått ge namn åt vår kristna tankesmedja. Med Bibelns människosyn som ledstjärna ledde även baptistpastorn Martin Luther King människorättsrörelsen i USA. Exemplen kan göras många.

Utnämningen av Liu Xiabo till fredspristagare fäster också vår uppmärksamhet på det samhälle som spärrat in honom. Kina leds av en officiellt ateistisk regim, som har visat sig villig att gå ganska långt för att tysta röster som hotar den regerande ideologin. Därför är det inte bara Liu och andra politiskt inriktade kritiker som fängslats. Kommunistpartiet beslutade redan 1949 att religiös tro utesluter möjligheten till partimedlemskap och därmed även maktposition i samhället. Regimen har länge agerat kraftfullt för att förfölja, misshandla och fängsla alla fristående religiösa grupper.

Kristna har förföljts i vågor i Kina, alltsedan boxarupproret vid förra sekelskiftet, då 30 000 kristna mördades. De som släppts ur fängelset vittnar om tortyr och omänskliga förhållanden för dessa ”oliktänkande”. Alim Yimiti, en av de flera hundra kristna som frihetsberövats för sin tro, var ledare för en husförsamling, men greps ifjol somras och dömdes till 15 års fängelse.

Utöver fängelsestraff förekommer också avsevärda inskränkningar i demokratiska rättigheter för religiösa. I oktober i år blev 200 kristna ledare hotade, stoppade på flygplatsen eller fick sina pass konfiskerade när de skulle resa ut ur landet för att delta i Lausannekongressen i Kapstaden, en av världens mest betydande kristna konferenser.

Västvärlden höjer unisont sin stämma till kritik mot Kinas behandling av Liu och andra politiska fångar. Gott så. Vår önskan är att engagemanget för Liu och hans rätt att yttra opposition mot kommunistdiktaturen ska vidgas och med lika stor tydlighet omfatta de modiga kristna som trots förföljelse fortsätter att öppet förkunna en annan ideologi än den statsbärande ateismen. Vi västerländska demokratier har goda skäl att visa samma stöd gentemot de många kristna som spärrats in och förvägrats sin mänskliga rättighet att hysa och förkunna sin tro på Jesus som mänsklighetens Frälsare och Herre.

Per Ewert, Informationssekreterare Claphaminstitutet

Ola Hössjer, Professor i matematisk statistik

Mats Tunehag, Utrikesredaktör Världen idag

Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet