Av omsorg om våra invandrare som inte har en kristen bakgrund höjs nu röster för att införa en pott av individuella helgdagar, ett religionsneutralt helgdagskonto, som kan tas ut när man själv så önskar. Då kan troende kristna ta ut julledigt och påskledigt, medan judarna kan fira channuka och pesach och muslimerna ramadan. Övriga kan ta ledigt för älgjakt, farmors 80-årsdag, fotbolls-VM eller när helst man önskar. Är inte det en idealisk problemlösning som kan tillfredsställa allas behov?
Till att börja med måste det ju finnas ett problem innan det behöver lösas. Som amerikanarna säger, ”If it ain’t broken, don’t fix it”. Och här finns inget egentligt problem, redan i dag löser arbetsmarknadens parter behovet av flexibilitet för olika religionsutövare för enstaka religiösa högtider, som ramadan.
Under 2010 har vi 109 arbetsfria dagar enligt den svenska almanackan. Av dessa är 104 lördagar och söndagar, därutöver är fem dagar röda dagar som inte infaller en lördag eller söndag. Tre av dessa dagar – nyårsdagen, 1 maj och nationaldagen – är sekulära medan trettondag jul och långfredagen är kyrkliga helgdagar. De flesta stora kyrkliga helgdagar som juldagen, påskdagen, pingstdagen och midsommardagen infaller på helger.
Skulle man verkligen vilja göra de röda dagarna religionsneutrala skulle själva veckorytmen med arbetsvecka och helg brytas sönder. Som bekant firar muslimerna fredagen som sin gudstjänstdag med fredagsbön, medan judarna håller sabbat på lördagen och söndagen är den kristna gudstjänstdagen. Det faller på sin egen orimlighet att låta de 109 arbetsfria dagarna 2010, tillsammans med fem veckors lagstadgad semester, kunna disponeras av alla efter eget skön. Det går givetvis inte att bedriva skolundervisning eller driva en industri om de anställda har rätt att stanna hemma en tredjedel av året närhelst de önskar.
Att göra almanackan religionsneutral låter sig knappast göras. Världen är full av högtidsdagar. Förutom gudstjänstdagar på fredagar, lördagar eller söndagar finns en bra bit över 100 högtidsdagar runtom vår jord. Frågan är då vilka av dem som är viktigare än andra. Är det världsmiljödagen 5 juni, S:t Patricks Day 17 mars eller Martin Luther King Jr. Day 15 januari?
Tanken att införa en pott av individuella helgdagar, religionsneutrala helgdagskonton, låter liberalt och generöst, men är i själva verket inte mer liberalt än att kräva fri stavning eller befrielse från trafikregler som högertrafik.
Det är sant att våra helger och flera av våra röda dagar vuxit fram ur den kristna traditionen under mer än tusen år i vårt land. De är en del av vårt kristna kulturarv, som också återfinns i lagstiftning, personnamn, konst, litteratur och kultur av olika slag.
Vare sig vi tycker om det eller inte så finns det kristna kulturarvet där, och kan inte tänkas bort, lika lite som vi kan tänka bort bottenvåningen i ett flervåningshus. Det betyder inte att den kristna tron tvingas på någon som får namnet Christer eller Kristina som nyfödd, som är ledig på söndagen i stället för på fredagen, eller som är julledig i stället för att vara ledig vid judiska eller hinduiska högtider.
Ett och annat måste vara gemensamt, och därför beslutas på kollektiv nivå, efter de flestas önskan, ofta efter sed och tradition. Dit hör de röda dagarna.
Tuve Skånberg, riksdagsledamot (KD), direktor för Claphaminstitutet
Artikeln var publicerad i Aftonbladet 2010-12-27
