Valet av påvenamn är en programförklaring i sig och namnet Franciskus för tankarna till ett enkelt liv, en Kristuscentrerad tro och kärlek till och ansvar för skapelsen. Den katolske biskopen i Sverige, Anders Arborelius, uttrycker en förhoppning att den nye påven ”verkligen kommer att hjälpa oss kristna att hitta en trognare, enklare livsstil, i Kristi efterföljd, att han vill göra kyrkan lite mer franciskansk, att han på något sätt vill stärka oss i trons glädje och befria oss från tyranneriet under det materiella”.
Den katolska kyrkan med Franciskus I i spetsen betraktas av många, speciellt sekulära medier, som otidsenlig, t.ex. gällande doktrinen om påvens ofelbarhet och synen på preventivmedel.
Men i flera avseenden är Franciskus I långt ifrån otidsenlig. I en undersökning gjord av analysföretaget United Minds framkommer att prylägande inte längre ger status. I stället är högstatus i svenskarnas ögon att vara allmänbildad, fungera väl i sitt arbete, att vara en engagerad förälder och att vara hjälpsam och godhjärtad. På tio i topp ligger även att ha en klar och tydlig livsåskådning. Att ha många ägodelar, till exempel de senaste IT-prylarna eller stora, dyra bilar rankas däremot lågt. Lägst, på statusbotten, ligger att vara singel med intensivt kärleksliv, att ha en 15 år yngre partner och att förbättra sitt utseende med medicinska hjälpmedel.
Den italienske komikern och skrällen i det italienska valet nyligen, Beppo Grillo, påpekar i sin blogg att ”Franciskus av Assisi var djurvän och miljövän” och om påvevalet skriver han ”Detta är det första lågbudgetpontifikatet”. Vår förhoppning är att förvaltarskapstanken och vårt ansvar för skapelsen ska få förnyad aktualitet inte bara i den katolska kyrkan utan i hela kristenheten. En kristen grundhållning på miljöområdet baseras på ett gudagivet mandat att förvalta skapelsen och denna övertygelse bör ta sitt uttryck i ett rimligt hushållande med resurser, en miljövänligare livsstil och ett ökat engagemang från kyrkan för ett tydligt och kraftfullt miljöarbete. Värt att notera är att den rikaste femtedelen av jordens befolkning förbrukar över 80 procent av jordens resurser medan den fattigaste femtedelen endast står för ca en procent. Om alla människor skulle ha samma livsstil som vi i Sverige skulle vi behöva tre jordklot.
Vi ser positivt på att Franciskus I verkar stå för en enklare livsstil och att han är känd för att leva nära både naturen och människor samt att han ställer upp på de fattigas och utslagnas sida.
Sammanfattningsvis hoppas vi att den nye påven kan inspirera oss alla till ett mera hängivet och medvetet liv i Kristi efterföljd.
Ivar Gustafsson, docent i matematik
Samuel Brohede, fil. dr. i miljövetenskap
Sara Hellberg, fil. mag. i religionsvetenskap
Ingemar Tidefors, fil. mag. i religionsvetenskap
Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet
Artikeln var publicerad i Skånska Dagbladet 2013-04-02
