Slavhandel och trafficking för sexuella syften – förskönande kallad prostitution – är en svårbegriplig företeelse. Den överväldigande majoriteten ”kunder”/slavköpare vet man är väletablerade gifta män, med god ekonomi i åldern 35-50 år. Ser man till marknads-ekonomiska principer är detta naturligtvis inte förvånande, det är den grupp som är mest köpstark. Men ser man på sexuell slavhandel som moralisk och psykologisk företeelse är det svårare att förstå. Vad får kunden ut av det?
Alla män i Europa mellan 35-50 som har råd att utnyttja barn, kvinnor och män från svåra förhållanden eller fattiga länder har också lätt, ja lättare, att hitta helt frivilliga gratis sexpartners på många olika sätt. De är också läskunniga och medvetna om att barnet/kvinnan/mannen de betalar för att ha sex med inte har någon glädje av den erotiska biten av affären och då kan man undra; vad ger det mannen som betalar för detta? Det normala är ju att en stor del av den sexuella tillfredsställelsen är att partnern uppskattar den intima gemenskapen.
Även om män lurar sig själva att tro att offret är där av fri vilja, för att han eller hon bland tusentals lockande alternativ valde just detta ”yrke”, måste de ändå fatta att ingen uppskattar sex med dem för deras egen skull utan för pengarna. Nog begriper de att flickor som misshandlas och låses in för att de ska ta emot ”kunder” inte har den minsta glädje av att ha sex med dem. Nog förstår de att Lilja 4-Ever eller Call Girl är mycket mer realistiska bilder av prostitutionens väsende än Pretty Woman.
Återstår alternativet att dessa män, fullt medvetna om offrets obefintliga sexuella njutning, ser som behållning känslan av oinskränkt makt. Njutningen består i att veta att jag kan utnyttja och förnedra en människa utan att riskera något hur jag än behandlar denna utlämnade person.
Då kommer den svåra frågan: hur kan så många män ha ett sådant sjukligt behov av oinskränkt makt över en försvarslös människa, även i Sverige? Vi borde ta vår prostitutionslag ett steg längre och döma ”kunderna” till obligatorisk terapi tills den gjort verkan för att stoppa efterfrågan på denna hjärtlösa lyxkonsumtion.
För utan marknad skulle unga rumäner få det jobb de utlovats, med bevarad kroppsintegritet, om de flyttar till Västeuropa, barn i Thailand skulle slippa lida av inkontinens i 9 årsåldern och flickor från känslokalla familjer skulle inte luras av charmiga bordellmammor att ha värdelöst sex med män i farfarsålder.
Slavhandel/”prostitution” har med lönsamhet att göra. Så länge rika män köper slav per timme kommer flickor och pojkar att få sina kroppar och liv sönderslagna. När rika män slutar köpa maktfullkomlighet säljer hallickar hellre annat, och vad som helst är bättre att sälja än människor.
Alma-Lena Andersson, gymnasielärare, skribent
Hanne Carlsson, leg. läkare, v. ordf EFK
Carl-Erik Sahlberg, docent
Ivar Gustafsson, docent
Artikelförfattarna är Fellows vid Claphaminstitutet
Artikeln var publicerad i Norra Skåne 2012-12-10
