Dagen Tag

För ett sekel sedan hade Sverige en homogen religionsmiljö där nästan alla tillhörde den lutherska statskyrkan, kompletterad av en stark frikyrkorörelse. Trots en begynnande sekularisering vilade svensk kultur i stor utsträckning på en kristen bekännelse. Sedan dess har religionslandskapet förändrats dramatiskt. Parallellt med samhällskulturens ökade fokus på individens oberoende har även religionen individualiserats och privatiserats till ett format där inspirationen oftare kommer från österländsk panteism än från kristen kultur. Detta nuläge väcker frågor dels om vad som kan ha orsakat denna rörelse, dels om hur församlingar agerar bäst för att mötaRead More

Sedan mer än tjugo år firas Livets söndag den tredje advent. Denna dag sätter vi i våra församlingar ett särskilt fokus på vårt kristna ansvar att verka för människolivets okränkbarhet. På Livets söndag lyfter vi det faktum att livet börjar vid befruktningen och avslutas med den naturliga döden. I vårt samhälle har människolivets värdighet stegvis devalverats på många olika sätt. Omkring 35 000 ofödda barn mister årligen livet genom abort och i Sveriges riksdag finns starka röster som förespråkar dödshjälp. Som kristna ledare är vi väl medvetna om de komplexa livssituationerRead More

Den tredje advent infaller Livets söndag. Det är en söndag då kristna kyrkor tackar för livets gåva och lyfter fram dess okränkbarhet från befruktningen till den naturliga döden – oavsett olikheter som ålder, kön, social status eller hälsotillstånd. Sedan en tid tillbaka höjs röster för att abort bör skyddas i den svenska grundlagen, något som i praktiken skulle ge abort samma status som exempelvis religions- och yttrandefriheten. Abort handlar om två skyddsvärda individer, men släcker livet hos den minsta och mest försvarslösa av dessa. Detta, menar vi, är ett avhumaniserande avRead More

Enligt World Values Survey råder ingen tvekan om vilket land som har världens mest sekulära och individualistiska värderingar. Frågan är snarare hur Sverige hamnade här, hur vårt lands extrema position har påverkat dess invånare, och vilka värden vi vill bygga morgondagens samhälle på. För den kristna kyrkan finns dessutom några ytterligare centrala frågor: Hur ser vi på den starka sekularism som vårt land upplevt och fortfarande står i? Och hur ska kyrkan bäst hantera denna utmaning och samtidigt bevara sin identitet och sitt uppdrag? Min doktorsavhandling om hur Sverige fick världensRead More

Flera rapporter har på senare år pekat på utbredda fördomar och missförstånd gällande relationen mellan vetenskap och kristen tro. Kristna elever har i skolan fått höra lärare säga sådant som att “de smarta tror på forskning och de dumma tror på Gud”, eller komma med hånfulla kommentarer som “tror du på tomten också?”. Också många vuxna möter likartade attityder såväl i högskolevärlden som på sekulära arbetsplatser. Samtidigt vet vi att en betydande del av världens alla forskare är kristna. För mer än 100 år sedan, 1914, tillfrågade den schweizisk-amerikanske psykologen JamesRead More

Religionen har inför årets val fått en starkare roll än på många decennier, kanske den starkaste någonsin. Även denna gång är det Socialdemokraterna som står i spetsen för en negativ inställning till religionen. En starkare offentlig debatt i frågan vore önskvärd, men frågan är varför oppositionen i politik och kyrka inte hörs mer inför det hot mot religionsfriheten som regeringspartiet lanserat? Temperaturen i religionsfrågor höjdes markant i vintras efter Miljöpartiets avhopp från regeringen. Detta ligger också i linje med det historiska mönstret: Efter upplösningen av samlingsregeringen under andra världskriget lanserade SocialdemokraternaRead More

Höstterminen 2022 får grundskolan nya kursplaner och en delvis reviderad läroplan. Inför detta släpper Claphaminstitutet sin sjunde forskningsrapport: Osakligt och ensidigt: En granskning av hur kristendomen framställs i den svenska skolans läroböcker. De böcker vi studerat är tryckta huvudläroböcker från de fyra ledande läromedelsförlagen: Gleerups, Liber, Natur & Kultur och Sanoma. För mellanstadiet och högstadiet har vi studerat religionsböckerna och för gymnasiet läroböcker i naturämnena. Resultatet är på flera sätt nedslående; många böcker brister på flera punkter i saklighet och allsidighet. Två läroböcker har så allvarliga brister att vi rekommenderar att deRead More

Den slutgiltiga domen i det amerikanska rättsfallet Dobbs mot Jackson Women’s Health Organization (JWHO) offentliggjordes den 24 juni, och som väntat blev resultatet i enlighet med det beslut som läckte ut från Högsta domstolen i början av maj. Kort sagt lyder domen att det är förenligt med den amerikanska konstitutionen att delstaten Mississippi sätter sin abortgräns till vecka 15 – förutom vid grava fosterskador och andra akuta medicinska tillstånd. Därmed faller det tidigare prejudikatet Roe mot Wade från 1973, som hade “livsduglighet” som abortgräns. Domen betyder samtidigt att övriga delstater får rätt attRead More

Återkommande möter vi nyhetsrapportering om våld, förtryck av kvinnor och mänskliga rättigheter. Det handlar till exempel om moralpoliser och parallella rättssystem i förorten, islamiska skolor som bryter mot den svenska skolans värdegrund, återkommande våldsdåd mot personer som ansetts häda islam eller islams profet Muhammed. Listan kan göras längre. Detta är företeelser som en del muslimska grupper försvarar med hänvisning till islams heliga texter. Frågan är hur vi i samhället gemensamt bör hantera denna situation. Det är tid att problematisera islams relation till mänskliga rättigheter. I en ny rapport från Claphaminstitutet, Islamiska värderingar kontraRead More

I hemlöshetsdiskussionen håller ett nytt synsätt på att spridas. Vissa kommuner har börjat skilja på kategorierna “strukturellt och socialt hemlösa” och har knutit olika rättigheter till de båda kategorierna. Senast använde också Sveriges stadsmissioner detta synsätt i sin rapport Hemlös från december 2021. I rapporten beskrivs de både kategorierna: “Social hemlöshet innebär att det finns en bakomliggande problematik som exempelvis beroende eller psykisk ohälsa. […] Bedöms personen ha stödbehov kan boende vara ett stöd som beviljas. Strukturell hemlöshet uppstår när hushåll utan social problematik inte kan ta sig in på bostadsmarknaden av egen kraft.Read More