Charles Darwin Category

Det blev något märkligt över debattvågorna kring den lille mörkhyade pojken i H&M-tröjan som via sociala medier spreds vindsnabbt över världen. Flera drag i kritiken hamnade snett, för den här frågan går i grunden tillbaka till en mycket större fråga: Vad är egentligen en människa? En aspekt av kritiken är riktig. Västvärlden bär på ett mörkt rasistiskt arv från gångna sekler. Sedan kolonialismens begynnelse, och med lågvattenmärket under den transatlantiska slavhandeln, odlades en grov rasism, där svarta människor från Afrika köptes som handelsvaror, packades och skeppades över till Amerika för attRead More

I diskussionen om hur romer historiskt behandlats i Sverige, glöms eller undviks ofta de politiska sammanhangen. När det gäller en koppling mellan politik och (ras-)biologi befann sig en svensk elit vid sekelskiftet 1900, och några decennier därefter, vid utvecklingens frontlinje. Det fanns tydligt uttalade tankar om ”förbättring av folkstammen”, ”underlägsna raser”, dränering av ”sociala sumpmarker” och talet gällde inte endast så kallade ”tattare”, det vill säga romer. Genom Herbert Spencers och Charles Darwins ”naturliga urval” och Francis Galtons ”naturliga duglighet” blev darwinistiska och efterhand socialdarwinistiska tankegångar allt vanligare. Människan biologiserades.Read More

I dagens Sverige vill många hävda och inpränta i oss att vetenskap och tro är oförenliga. Faktum kvarstår dock att många framstående vetenskapsmän lyckas med denna förening, skriver debattörer inför Nobelfestligheterna. Det är åter dags att dela ut Nobelpris för de mest banbrytande naturvetenskapliga upptäckterna. Det är med stor förundran vi kan konstatera att i den moderna fysiken möts det lilla, partikelfysiken, och det stora, kosmologin, inom samma forskningsområde. Ett aktuellt exempel är jakten på Higgs partikel. Många vetenskapsmän visar både stor upprymdhet och stor ödmjukhet inför hur skapelsen fungerar.Read More

I dessa dagar riktas stor uppmärksamhet mot viktiga naturvetenskapliga landvinningar och framstående vetenskapsmän hyllas för sina briljanta upptäckter. Vi är många som fascineras över den storslagna och sinnrika naturen. Vetenskapsmännen själva visar ofta både stor upprymdhet och stor ödmjukhet inför hur skapelsen fungerar. Med förundran konstaterar vi att i den moderna fysiken möts det lilla, partikelfysiken, och det stora, kosmologin, inom samma forskningsområde. När 2006 års nobelpristagare i fysik, professor George Smoot, för första gången såg den efterlängtade bilden av Big Bang, så långt tillbaka i tiden som vi kanRead More

Darwins teori om arternas uppkomst bygger på tanken att liv uppstått från ett gemensamt ursprung. De olika arterna har utvecklats genom naturligt urval och genom överlevnad av de individer som bäst anpassats till omgivande miljö. Utvecklingsläran har antagits som den dominerande teorin för förståelsen av livets och arternas uppkomst i såväl samhälle, som forskarvärld.  Men bevisen för evolutionsteorin lyser, efter 150 år, fortfarande i stort sett med sin frånvaro. Med dagens krav på evidensbasering, förefaller det osannolikt att Darwins teori om arternas uppkomst skulle ha accepterats om denna teori uppståttRead More

I sitt brev till Rom hävdar Paulus: ”Det man kan veta om Gud kan de ju själva se; Gud har gjort det uppenbart för dem. Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet, kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga.” Är det verkligen så att även den som inte är troende kristen kan ana sig till Guds existens utifrån hans skapelse? Vad säger Charles Darwin och Albert Einstein, vår tids mest aktade naturvetenskapliga forskare, men som inte bekände sig som kristna? Darwin skrev iRead More

Darwin-jubileet har gett upphov till ett stort populärhistoriskt intresse.  Det har i huvudsak varit naturvetenskapligt präglat. Det är emellertid angeläget att belysa Darwin också ur idéhistorisk synpunkt. Idéhistoriskt sett är Darwins första och största insats att han har strukit ut gränslinjen mellan människa och djur. Vad som gäller bland djuren, gäller också bland människorna. Den enda skillnaden mellan dem är att människan befinner sig på en högre utvecklingsnivå än till exempel rävarna. Rävarna å sin sida befinner sig på en högre utvecklingsnivå än maskarna. Darwins andra stora insats är attRead More

Den 12 februari fyllde Charles Darwin 200 år och i år är det 150 år sedan hans verk The Origin of Species (1859) (Om arternas uppkomst) gavs ut. I alla medier uppmärksammas Darwins forskning och hans evolutionslära, men det finns sidor hos Darwin och darwinismen som inte är allmänt kända och som få av gratulanterna lyfter fram. Claphaminstitutets direktor Tuve Skånberg blev inbjuden att debattera Darwin och darwinismen med docent Birgitta Forsman i P1 ”Människor och tro” fredagen 6 februari kl 14.15 med anledning av hennes nyutkomna bok Arvet från Darwin.Read More