Det sekulära samhället Category

Den socialdemokratiska regeringen har nu höjt tonen ytterligare mot konfessionella friskolor – dock utan göra skillnad på radikala muslimska skolor och väletablerade kristna skolor med goda resultat och studiero. Detta vittnar om en snedvriden intolerans just mot kristna. Intolerans syns både i ideologi och praktik: Skolinspektionen nekade i höstas en kristen stiftelse att ta över en skola i Varberg med motiveringen att huvudmannen har en konfessionell ändamålsskrivning – vilket torde vara rimligt just för en konfessionell skola. Myndighetens grundinställning är problematisk på flera sätt. Läroplanen föreskriver: ”Skolväsendet vilar på demokratins grund,Read More

Inför onlinekonferensen ”Får kristna plats i skolan?” släpper vi Claphaminstitutets fjärde rapport, ”Kränkt för sin tro”, författad av Johan Eddebo (fil dr i religionsfilosofi), Per Ewert (Claphams direktor, doktorerar på svensk sekulärindividualism) och Sven Magnusson (skolkonsult, fd rektor). Rapporten är en sammanställning av tidigare forskning, kombinerad med en egen intervjustudie med 20 kristna ungdomar från olika grenar av kyrkoträdet som berättar om dels sina upplevelser från andra elever, dels från lärare, och även den generella atmosfär kring religion och kristen tro som de upplevt i skolan. Utifrån rapportens slutsatser utmynnarRead More

Lördag den 19 september släpper vi Claphaminstitutets fjärde rapport, med titeln Kränkt för sin tro: Kristna ungdomars upplevelse av sekulär intolerans i dagens svenska skola. Rapporten är en intervjustudie med 20 unga kristna, satt i relation till tidigare forskning på området, och rapporten pekar på ett mönster som vi ser angeläget att uppmärksamma för beslutsfattare och allmänhet.  Rapporten kommer att presenteras på ett webbseminiarium som inleder online-konferensen Får kristna plats i skolan?, som hålls den 19 september kl 13:00-15:30 via Zoom. Denna konferensdag arrangeras av Claphaminstitutet, Ny Generation, Svenska apologetiksällskapet och Sollentuna Pingst,Read More

Regeringens strävan att försöka förbjuda etableringen av religiösa friskolor beskrivs av utbildningsminister Anna Ekström som ”en lagom väg”. Den här formuleringen inger en orwellsk känsla eftersom i själva verket nästan inga andra länder någonsin vidtagit så pass extrema åtgärder, som tillika verkar strida mot europeisk lagstiftning. Hela processen utgör en mycket bekymmersam utveckling. Om vi bortser från det faktum att det här i stor utsträckning är ett populistiskt utspel med syftet att kasta ett ben åt väljargrupper som ogillar islam, så speglar det här tilltaget samma slags radikala tolkning av upplysningens tankegodsRead More

Bo Rothstein har gjort sig känd som en orädd och kritisk samhällsdebattör som parar sin analytiska skärpa med utomordentlig retorik. Det är därför med förvåning vi läser hans senaste artikel ”Religiösa friskolor saknar laglig och etisk grund”. Dels går den empiriska bevisningen i rakt motsatt riktning mot den tes han för, och dels kan hans text knappast beskrivas som något annat än ett generalangrepp mot religion i allmänhet och kristendom i synnerhet. Visserligen skriver han på slutet att han inte ”är negativ till människors religionsutövning”, men fram till dess ägnarRead More

Årets valrörelse uppvisade en skrämmande oförståelse för religion på ett närmast panikartat sätt. Från både vänster och höger föreslås allehanda förbud mot religiösa praktiker och fenomen såsom konfessionella friskolor, böneutrop, handskakningar och klädsel. Socialdemokraterna deklarerade i en valannons att ”skolan ska få barn att tänka – inte tro”, som om tänkande och tro står i motsats till varandra. Liberalernas partiledare Jan Björklund hävdade i Rapport att ”oavsett vilken religion det handlar om ska vi inte tillåta högtalare på stan som sprider böner och förkunnelser för människor som inte har bett om att fåRead More

När statsråden Ardalan Shekarabi och Anna Ekström presenterade att religiösa friskolor ska förbjudas gjorde Shekarabi en jämförelse mellan svenska religiösa friskolor generellt och Ayatolla Khomeinis skolor i Iran. Detta var en oförskämdhet. Jag trodde att det var något som i förbifarten undslapp honom, men ett par dagar senare upprepade han faktiskt jämförelsen i SVT:s ”Agenda”. Om det finns friskolor i Sverige som kan jämställas med Ayatollans skolor är det förstås ren ynkedom att inte regering och ansvariga myndigheter stängt dessa eller förmått dem att helt ändra innehåll och inriktning. Jag trorRead More

Den 14 juni avgick Tim Farron som partiledare för brittiska libe­raldemokraterna, efter­ att under den just avslutade val­rörelsen ha pressats hårt för sin identitet som evangelikal kristen. Farrons avgångstal väcker stor respekt för partiledarens civilkurage. Men lika mycket­ väcker det en sorg över den starka intolerans som har växt fram i det sekulariserade Europa.­ Orsaken till Farrons beslut var mediernas ständiga fokus på etiska eller teologiska frågor om homosexualitet och aborter, som inte alls var aktuella valfrågor, men där den liberaldemokratiske ledaren förväntades bekänna trohet till en sekulär hållning. VidRead More

”När ska kyrkan lyssna på de obekväma rösterna”, undrar krönikören Josefin Holmström i SvD (4/1).  I en välspridd text berättar hon som troende kristen om det smärtsamma beslutet att lämna Svenska kyrkan. Samtidigt noterar hon med förvåning hur utträdesblanketten på hemsidan berättar om de många aktiviteter och tjänster som Svenska kyrkan arbetar med. Men inte ett ord om kyrkans huvudbudskap – att predika Jesus Kristus, att göra honom känd, älskad och lydd. ”Om man försöker marknadsföra en kyrka som ett museum eller en konsertförening har man redan gett upp”, ärRead More

Man hör inte så sällan att ”religion är farligt” eller att ”religion ligger bakom alla krig”. Andemeningen blir att om religionen försvann skulle jorden bli närmast ett paradis. Och visst har mycket ont genom historien skett under religionens och också den kristna trons täckmantel, men om vi ändå vill hyfsa till samtalet skulle vi kunna gå igenom t.ex. 1900-talets väpnade konflikter och fråga oss: Var dessa krig religionskrig? Vi kan nämna rysk-japanska kriget 1904-05, första världskriget, finska inbördeskriget, ryska inbördeskriget i början av 1920-talet, kinesisk-japanska kriget i slutet av 1930-talet,Read More